Helt hopplöst opraktisk!

Att flytta hemifrån har senaste tiden varit på tapeten i vår familj.
Även om ungdomen är hur redig som helst önskar man ju kunna förmedla några kunskaper och tips så inte den nyinflyttade behöver göra alla fel som man själv gjorde en gång i tiden.
Finska Marttarörelsen har skrivit upp 7 saker som de anser är de viktigaste.
 
1. Lär dig proppar/proppskåpet och hur de fungerar. Att man ska veta att de finns och misstänka detta som en av felkällorna när allt plötsligt blir mörkt och elektriska apparater inte fungerar. Att stänga av huvudströmmen när man byter en propp. Än finns det många (de flesta?) bostäder där det gamla propp-systemet fortfarande gäller.
 
2. Lär dig rensa avlopp regelbundet, helst redan i förebyggande syfte.
 
3. Tänk på att tvätta sängkläder regelbundet. Därtill kudde x 2/år och täcke x 1/år. Även gardiner behöver tvättas ibland.
 
4. Inte för att kriget eller krisen kommer, utan för att man kan bli sjuk eller drabbas av elavbrott. Ha alltid tändstickor, ficklampa och ljus hemma. Och proppar såklart. Ha även mat som håller sig ett tag såsom konserver och pulvermat såsom soppor.
 
5. Kolla alltid kilo- eller styckepris i affären. Och bäst före-datum, tillägger jag.
 
6. Toastolen ska ha en egen trasa, övriga toan en annan. Resten av huset ska ha en tredje dammtorkningstrasa. Här räknades inte disktrasan.
 
7. Att dela på hushållsarbete lär man sig hemma. Detta är viktigt eftersom hushållsarbete och hur man delar på den är den största källan till stridigheter i alla fall i finska hushåll.
 
Vi lägger till några tigertips:
 
-Ta aldrig, aldrig snabblån! Hellre än att pensionsspara, amortera skulder du har!
- Skaffa dig en hemförsäkring, den kommer du långt med och den är inte dyr.
-Skaffa dig en brandvarnare eller två!! Så även ett brandtäcke och en liten brandsläckare.
-Tvätta inte kläder i onödigt hög temperatur. Det mesta kan tvättas i 40 graders fintvätt säger jag. Det finns tvättmedel som tar bort lukt från t ex idrottskläder.
-Lär dig bra rutiner såsom att laga mat själv och röra på dig. När man flyttar hemifrån blir det lätt en del halvfabrikat och tröstätande, och då lägger man på sig onödig övervikt och ohälsa för resten av livet.
-Var med i affärernas kundklubbar åtminstone om de är gratis. Det är rent pengar t ex i matbutikerna.
-Köp inte för mycket grejer då du till sist kommer att drunkna i dem hur som helst. Men köp det du behöver och gör det mysigt omkring dig. Att sova på en dålig madrass på golvet är inget hem!
 
PS. OCH GLÖM INTE BLÖTA BADKLÄDER I PLASTPÅSEN!!!
 
 
 
 

Ruttjebäcken

Dagen efter Dalåive bestämde vi att besöka Hemavans naturliga äventyrsbad Ruttjebäcken. Den finns vid Tängvattnet söder om Artfjällsmassivet. En fjällbäck rinner på mjuk skifferbergart och har under årtusenden grävt efter sig fantastiska grytor, grottor och tunnlar. Vattnet är kristallklart och stråk av kalk på botten gör det vackert grönt och blått.
Vid varmt väder värms vattnet i grytorna upp och gör att man kan ta sig ett skönt bad!
Dagen vi besökte Ruttjebäcken var inte särskilt varm. Stigen som går bredvid är stadig, dock finns det en hel del branta ställen där man kan störta ner om man är oförsiktig. Det bästa är att klättra ner till vattnet och leta efter sina badplatser. Inget bad för oss dock. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi har ju fått blodad tand och klev upp ovanför trädgränsen även här.
 
 
Sen var det tyvärr dags att fara hem. Jag hade kunnat stanna i Hemavan resten av sommaren.

Dalåive, läs att jag inte visste...

...hur fina är sommarfjällen! Jag som är från Åbo tycker att t om Umeå är tråkig sommartid (vad gäller träden och växter alltså, dock är jag ingen botaniker), varför skulle jag då ha förväntningar på fjällvärlden??
 
Stugan väntade oss mitt i sommarnatten.
 
 
Redan morgonen efter vaknade jag till alldeles underbart småfågelliv! Det lät som om jag var i paradiset. Och så grön, frodig, och oexploaterad naturen är. Vinden susar i lövträden. Och ändå bor jag på landet även i vanliga fall...
Jag hade lätt hittat mer än sju sorters blommor.
 
 
Som julklapp fick Greger en bok, Fjällvandra i Vindelfjällen. Den och en artikel i Västerbottens-Kuriren gjorde att vi fick en idé att bestiga fjälltoppen Dalåive 1334 möh som ligger alldeles i närheten av vår stuga.
Från idé till verket, såsom det brukar gå i vår familj.
Vi vaknade kl.11.15 på morgonen, det är ju viktigt att samla krafter eller hur.
Jag tog på mig mina vandrarkängor, som jag inte gått in ("men de är ju Merrell!"), mina vandrarbyxor (övervägde leggings) och ett par mackor, kexpaket och tre vattenflaskor. Och myggmedel och solskydd, vi är ju seriösa vandrare.
Och sen bar det av. Vandringsleden började bredvid Sånninggården i Klippen. Jag hade tänkt att vi kanske kunde skapa en egen stig från vår stuga, men tack och lov försökte vi inte med det.
Upp genom björkskogen, det var brant och oerhört varmt. Pga myggorna kunde man inte stanna av eller ta av sig tröjan, och jag dröp av svett! Efter en kilometer kom vi ovanför trädgränsen och det blev svalare, mindre brant och myggorna försvann.
 
 
Fortfarande gick det förstås uppför, men vi kunde njuta av vandringen också. Allt eftersom blir det lite kallare och lite kargare. Men det blåste inte så mycket just denna dag. En så fin fjällbäck fick vi följa.
 
 
 
Vi kommer allt högre upp, och får allt finare vyer. Och sen är vi framme, eller...?
 
 
Nej! Alltså, var dök den där toppen upp ifrån? Är det ens möjligt att kliva dit upp? Och är det SÄKERT? Men det hade väl inte för fasen stått i lokaltidningen om det inte hade varit genomförbart för en gemene man...
Jaha, där är Sytertopparna, nu fattar jag...
 
 
Och uppåt! Är det här SAFE?? Jag får panik! Jag är höjdrädd! Jag kryper...
 
 
Jaha, bara det värsta kvar! Nu följer vi stigen tungan mitt i munnen. Inga avstickare här!
 
 
Alldeles sista sträckan var dock inte den brantaste. Och det är fint väder, men det blåser på toppen. Det finns en liten kista häruppe, där det finns en inplastad bok, där man kan skriva sitt namn. Det är ju ingen trängsel här uppe precis. Men några namn har det blivit under sommaren. Vad fasen, överraskande många "MOA 7 ÅR" också... hur kunde små ungarna ta sig hit... eller kanske var de äldre ändå...
Men hörni, fint var det...
Mot Sytertopparna/Syterskalet
 
 
Mot Överuman
 
 
Mot Norge
 
 
Och vi (tagna av stunden...)
 
 
Hejdå Dalåive, för mig var det nog sista gången, så rädd var jag. På väg nedför gick det lätt, och vi var SÅÅ nöjda! Dock gjorde det lite ont i mina rappliga knän.
 
 
Tillbaka på Sånninggården exakt 5 h efter starten. I guideboken stod det att vandringen tar 5-6 h. Dalåive är 1334 meter öh högt, vandringen är 800 fallhöjdsmeter. Någon tok hade sprungit till toppen på drygt en timme enligt toppboken.
Men nu fick vi förstås blodad tand! Sommartoppar Hemavan Tärnaby är en tävling, där man som vuxen samlar 4 toppar på en sommar (2 för barn), och Dalåive är med. Vi ska definitivt ta även Gurkfjället, Laxfjället, Atoklimpen och varför inte även Storkittelhobben när vi likså är på g. Sytertopparna, Ryfjället och Mortsen tycker jag dock att Greger kan ta med någon annan (Poppe?), jag kan bli för rädd.
Men, det finns även annat att se. Ruttjebäcken, Nuolpen (en liten tjärn), Drottningleden och Tärnaleden ska definitivt ses! Helst imorgon...
Jag älskar fjällen! Hittills har jag kallat stugan för vår vinterstuga, men den är ju i allra högsta grad en sommarstuga också. Människor som är ute efter snabba kickar, och kan i vissa fall uppföra sig provocerande och nonchalant, dras mera till snabba snöskotrar och slalom dvs vintersport. De som vandrar i fjällen, spelar ingen roll hur långt, hur högt och hur extremt, är i regel lugna och ihärdiga människor som respekterar naturen. Inga snabba kickar här, men ack så belönande ändå.
 
 
Visa fler inlägg