Vila och arbete

Efter att julmaten var lagad och julfriden sänkte sig över vår familj började jag som vanligt klättra på väggarna. Hur kan man lära sig att ta det lugnt? Utan att behöva prestera hela tiden? Jag har kanske inte ätit så överdrivet mycket julmat, men den ridfria peroden pga ryggskottet sitter i och jag känner mig pluffsig och allmänt illa till mods... Julen har dessutom komplicerats av en sjuk son, att min nya bli havererade på julafton, samt att mjölkrobotens dator har kastat in handduken. Tala om timing!
Som tur var så fick jag gästspela på jobbet en dag. Och sedan kom inte bara pojkarna, utan också brorsan min med sina flickor. Brorsan och min äldsta son är så lik varandra att jag har allvarliga svårigheter att skilja på dem. Dessutom så upptar de liksom samma plats i min hjärna, så ofta vet jag inte ens själv vilken av dem jag tänker på.
Minsta barnen är båda 7 år, och det är faktiskt Emma som pratar mera svenska än Poppe finska.
Iina älskar uppriktigt hästar, jag vet inte hur många gånger per dag hon går och hälsar på Yade. Och ändå är det -20 grader ute.
Det är inte många hästar som jag skulle skicka ut i skogen med en 9-åring på ryggen, men som tur är så har en sådan här hemma! Naturligtvis i Sannas och Busters trygga sällskap...
 
 
 
Vi har öppnat en del nya julklappar, bilbana, ishockeyspel, surfplattor. Zombies, choklad och finska skvallertidningar. Och jag fick en alldeles fantastisk tigerponcho som min mammas kompis har gjort själv.
 
 
Den ska jag ha på nyårsafton! Ser fram emot några lugna sköna dagar nu. Tänker på tsunamioffren och att vi måste leva här och nu. Det är enda sättet.
 
 
#1 - - AktivaDagar:

Känner verkligen igen det där med att klättra på väggarna och ha svårt ta det lugnt... Därav intressen som medför aktivitet... Jag verkar återhämta mig bäst i aktivitet?!?

#2 - - AktivaDagar:

Känner verkligen igen det där med att klättra på väggarna och ha svårt ta det lugnt... Därav intressen som medför aktivitet... Jag verkar återhämta mig bäst i aktivitet?!?

Svar: Ja, och inte bara lite aktivitet utan helst hela dagen med blodsmak i munnen... det gäller för mig. Men kanske är det ett dolt tecken på att man behöver varva ner?
Annukka

#3 - - null:

Det är minsann modigt gjort av den lilla nio-åriga flickan att sitta på en stor häst,både hästar och flickor är jättefina!
Typiskt att saker slutar fungera när det är storhelg och verkstäder och reparatörer har ledigt,det är dock sådana dagar man bäst minns.
Så fin poncho!
fd

#4 - - Tove Olberg:

Vilka goa bilder på tjejerna på hästryggen.
Du är nog en med stort rörelsebehov du :)
Läcker poncho!

#5 - - Ina:

Vilka underbart vackra djur!!! och lite frost runt mulen, så fint! Sådant lugn över bilderna. Jag känner igen det där med att klättra på väggarna vid ledighet, jag var väldigt mycket så förut. Kan sakna den känslan, samtidigt ska man nog vara lite försiktig med den. Ha en fortsatt fin kväll.

#6 - - Ruth i Virginia:

Stackars dej! - Det bästa jag är på,
är att göra ingenting. :)

Svar: Jag jobbar på det☺ Ligger fortfarande i sängen...
Annukka

#7 - - Ditte:

Vackra bilder! Och vackra hästar! Länge sedan nu jag red, men jag har kunnat...
Extra mysigt för 9 åringen att kunna sitta upp på hästen och ge sig ut på en ritt. Härligt!
Vad gäller din rastlöshet så kan jag förstå den, känner igen mig själv i hur jag var de två första åren, som "ung pensionär". Slutade i princip jobba när jag var 61, efter att ha jobbat i 40 år, men hade några återfall i kortare perioder. Men att promenera, läsa böcker, träna spanska och kinesiska (bodde nästan 4 år i Peking) ger mig mental träning. Sedan skulle jag behöva röra mig mer för att bli av med rastlösheten och överskottsenergin som ibland finns där. Men vet inte riktigt hur...

#8 - - sofft.blogg.se:

Vilka fina hästar!

#9 - - haannyy.blogg.se:

Jag önskar Dig ett riktigt Gott Nytt År!!
🎈🎈

Svar: Tack detsamma!
Annukka