Nu får det vara nog! 5:2

Gemensamt för olika dieter är att de inte fungerar.
Visst, man går ner i vikt tillfälligt, men enligt forskning har de som bantat efter 5 år inte bara uppnått sin tidigare vikt utan gått upp ytterligare några kilon!
Vi människor är byggda för oregelbunden tillförsel av mat. Vi jagar, frossar, och sedan går och småsvälter tills vi återigen lyckas hitta föda.
I dagens värld har vi totalt tappat kontrollen över hur mycket mat vi egentligen behöver. Vi äter mycket energirik mat, och mycket oftare än vad vi egentligen behöver. Resultatet blir att vi är mer eller mindre överviktiga.
Vi har tappat bort begreppet hunger. Vi är rädda för hunger. Vi förväxlar hunger med allt möjligt, såsom törst, leda, uttråkning, tröst, "sug". Och så äter vi igen.
Jag har under mitt liv kört en veckas saftfasta två gånger. Till att börja med var det fruktansvärt- jag var så avundsjuk på alla andra som fick äta, och skulle ha betalat vad som helst för en bit mat. Dock förhindrade min tjurighet mig från att avbryta fastan. Eftersom dagarna gick blev fastan lättare, och båda gångerna har jag mått våldigt bra på alla sätt efter avslutad fasta.
Jag har inte bantat sedan dess, eftersom jag har känt att det skulle vara mycket möda för ingenting. Samtidigt har jag hela tiden känt att jag väger några irriterande kilon för mycket, och inte har de blivit färre med åren.
Men nu har jag slutligen hittat en lösning! 5:2! Det är inte i första hand en bantningsmetod, utan mera som en strategi och livsstil. Det bygger på att man 2 dagar i veckan lever på en fjärdedel av sitt vanliga kostintag (500 kcl för en kvinna, 600 kcal för en man). Resten av dagarna äter man precis som man vill. Fastedagarna väljer man själv.
Våra goda vänner håller på med denna livsstil och har fått fantastiska resultat. Och nu talar jag om viktnedgång. Dessutom verkar det som att halvfastan i sig har positiva effekter på kroppen. "Det som inte dödar, härdar." Forskningen talar för att cellernas reparationsmekanismer aktiveras. Själva regelbundna halvfastan, även om man inte går ner i vikt, verkar förlänga livet. Dock går man alltid också ner i vikt. Insulinnivåerna går ner. Hungern minskar. Risk för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Risk för att få cancer minskar. Risk för demenssjukdomar minskar. Man blir piggare och gladare.
I mitt fall kan jag inte utöva de flesta idrottsgrenarna pga mina onda knän, men tänk om de också skulle bli bättre av att gå ner, vi säger 10 kilo, i vikt? Inte omöjligt!
 
 
Jag kan tänka mig att 2 dagar i veckan inte är en alltför stor mental påfrestning. Jag vet ju att dagen efter får jag återigen äta precis som jag vill. Många "naturligt smala" människor kör egentligen omedvetet 5:2-metoden, det tror författaren Michael Mosley och det tror även jag.
Jag är redo! Jag har köpt både våg och kokbok. Så småningom får de som är intresserade höra om mina resultat.

Cykling for dummies

Vad glad och lättad jag blev då ni tyckte att 6 mil cykling per dag var mycket! Jag trodde att ni skulle anse att jag är fjantig. Jag har några vänner och bekanta som cyklar 6 mil på ett par timmar eller sådär, och visst har dessa proffs svischat om oss många gånger under vår lilla resa. Men färdas man sådär 15 km/h så får man ligga i, det gäller ju att komma fram någon gång.
 
 
Några tips till dem som känner sig inspirerade:
 
-Vad gäller cykeln med tillhörande utrustning så kan man säkert optimera i oändlighet. Men kolla i alla fall att cykeln är i bra skick, att däcken inte är slitna, kedjorna är oljade och sitter på plats samt att det finns gott om luft i däcken.
-Några funktionskläder såsom cykelbyxor och -skor hade säkert inte skadat, men vi har cyklat "som vi är".
-Kolla att cykeln är optimal för dig. Sadeln måste ha perfekt höjd etc! En mjuk sadel och mjuka handstöd ska man ha.
-Från Biltema köpte vi cykelväskor, ett litet reparationskit, cykelhjälmar och regnponcho x 2. En ryggsäck har vi också. Ta med så lite grejer som möjligt. Det mesta kan man köpa på vägen också, om man glömt någonting.
-Jag är inte för överdrivet vattendrickande, men jag måste erkänna att jag har druckit för lite nu när vi cyklat. Ha alltid med en vattenflaska eller två och drick regelbundet oavsett om du känner dig törstig eller inte.
-Jag brukar aldrig bränna min hud i solen här i Norden, men nu har även det hänt. Under denna kalla eländiga sommar 2015! Lämna inga osmorda fläckar någonstans på kroppen, tänk på området runt axelbanden. Jag har även bränt ansiktet, fast jag hade solskydd. Och då var vädret mestadels molnigt!
-Hur fort man cyklar beror mycket på med/motvind och hur backigt det är. För oss var 6 mil första dagen i högsta laget. Vi är friska och medelålders, med ordinarie grundkondition. Till en som känner sig osäker eller inte vill ta ut sig helt, rekommenderar jag maxtak 3-4 mil/dag.
-Största problemet har inte varit brist på kondition eller styrka, utan ont i rumpan. Även händerna har tagit stryk av att lutas mot styret.
-Talk eller potatismjöl hjälper mot ev skavsår, och mina onda knän har jag medicinerat med Ipren varje morgon och kväll.
-Cykla med låg växel så slits kroppen mindre.
-Stretcha? Vad är det för någonting?
-Det viktigaste är ju att man också kan njuta av resan! Välj tilltalande resemål som lämpar sig till cyklingen. Hör med någon som gjort det förut för bra tips. Boka all logi i förhand.
-På Åland finns en del fästingar, och även om vi inte är i gräset så borde man kanske ha vaccinerat sig mot TBE i alla fall. Vi hade med en fästingpincett men den behövdes inte.
-Att baka in en vilodag i mitten av resan är en utmärkt ide. Vi (och våra rumpor) var väldigt tacksamma över vår vilodag i Mariehamn.
-Jag rekommenderar Åbo skärgård och Åland som resemål. Mycket fin omgivning, man klarar sig helt och hållet på svenska, cyklingavstånd är lagom och det finns inte för mycket backar. Man kan bryta av cyklingen med båtfärder. Om någon är intresserad av detaljer är det bara att höra med mig. Har ni tips på lämpliga cykelresor? Jag är klart intresserad inför framtiden!

Geta

Efter vilodagen i Mariehamn var det dags för cykling igen. Vädret var fantastiskt och resmålet hette Geta, längst upp nordväst på Åland. Varför vi valde att åka just dit var att Karin på Pettas har sitt ekologiska bageri och cafe där. 4,5 mil är dessutom ganska lagom avstånd för oss.
Jomala kyrka var tyvärr stängd.
 
 
Lunch halvvägs, på Stallhagen. Mat av hög klass! Stallhagen är en åländsk bryggeri som gör utmärkt öl.
 
 
Som cyklist är man alltid lika glad när man når en ny milstolpe. Men det är inte alltid då man har lust att stanna och fota. Då saktar man ju ner!
 
 
 
Geta kyrka. Ju längre ut på ön vi kom, desto lugnare och tystare blev det. Bara naturen omkring oss, och lagom med människor här och där. 
 
 
 
...och slutligen!
 
 
I Karin och Uffes trädgård växte alla möjliga blommor, så även mina favoritblommor.
 
 
Och så god fika som Karin bakar har jag aldrig ätit någonstans, ett tips! Vi sov i den "gula salen".
 
 
På natten blåste det upp till storm, och resan slutade något snopet så att vi fick åka tillbaka till Mariehamn i Uffes bil! Tusen tack för allt Karin och Ulf!
Från Mariehamn tog vi Viking Grace, en fin båt som gör sig ännu bättre i dagsljuset.
 
 
Och sedan sista sträckan cykling i Åbo. Framme!
 
 
Tack för ni alla som följt vår lilla resa. Vi syns på era bloggar snart igen!
Visa fler inlägg