Vad är ytligt, vad är duktigt och vad är rätt?

Feministiska frågor har aldrig legat närmast mitt hjärta, även om jag förstås tycker att män och kvinnor ska ha samma villkor och möjligheter här i livet.
Ändå blev jag på något sätt glatt överraskad när svenska Elle utnämnde Kakan Hermansson som sin nya skönhetsbloggare. Hon är en skulptör och programledare som INTE kommer från överklassbakgrund, och är feminist, överviktig och dessutom lesbisk, dvs flera saker som inte faller alldeles mitt i normen även om de börjat bli mer och mer ok i dagens svenska samhälle.
Kakan Hermansson har länge fått kämpa med det faktum att hon är brinnande feminist (vad det nu betyder, hon profilerar sig som en sådan i alla fall) och har ett brinnande intresse för hudvård, någonting som många har svårt för. Många tycker nämligen att en riktig feminist inte kan gilla hudvård, inte så mycket i alla fall.
Kakan själv har också på något sätt lite dåligt samvete för sin passion. Åtminstone behöver hon ofta förklara sig, för alla andra och för sig själv. Nyligen hade hon, i egenskap av skönhetsbloggare, varit till ett stort evenemang i London och träffat många andra skönhetsbloggare som kom från världens alla hörn. Och hon slogs av hur roligt och givande de hade det tillsammans, hur de kunde prata om allt -djupa saker och inte bara ytligheter- och hur hon kände att dessa starka kvinnor gav henne så mycket glädje och hopp, att de tillsammans gjorde världen till ett lite bättre ställe helt enkelt.
Det tvivlar jag inte på! De flesta av oss, inklusive jag själv, tänker att skönhet och mode ska på något sätt vara ytligt, men det behöver inte alls vara det. De är ju som former av konst eller hantverk. Att måla, göra föremål av lera, handarbeta, komponera- en människas sätt att uttrycka sig själv är många. Man klassas inte heller automatiskt som ytlig om man gillar idrotta, dansa, spela golf eller pyssla med djur. Eller samlar frimärken!
Nej, så länge man kan prata med varandra som folk spelar det ingen roll för mig om den andra gillar skönhetsvård eller skönlitteraratur i första hand. En finsk musiker har sagt: "Jag söker alltid hos en människa hennes innersta väsen", och det gör jag också. Den är det enda som räknas för mig.
En annan fördom som stör mig är att man måste göra saker på ett visst sätt, annars är man lat eller gör fel. Uppe med tuppen är en dygd, att göra samma saker på kvällen är inte lika värdefullt. Och man ska definitivt inte sova gott och länge. Man ska helst springa som en vansinnig hela tiden, då ger man sken av att vara flitig. Någon annan kan faktiskt uträtta samma saker i mycket lugnare tempo, och t om vara mera effektiv. Att göra ingenting brukar vara "fel", även om det är då man hämtar sin kreativitet. Skönhetsvård är nästan alltid aja-baja, idrott däremot är alltid bra, och kultur kan funka men inte i alla kretsar- man kan rent av anses försöka vara märkvärdig, men också beskväm och lat, då är ändå handarbete ett säkrare kort.
Idag verkar det också på något märkligt sätt ha blivit så att det är trendigt att ha en tragisk historia. Att rabbla upp sina svårigheter och tragiska livshändelser i tid och otid höjer ens värde och gör en per automatik till en bättre människa, om jag tillåts raljera lite. Naturligtvis är det bra och givande att öppet våga berätta om sitt liv vännerna emellan, men det är bra att komma ihåg att alla människor har sin egen ryggsäck att bära. De människor som jag känner och trivs med och har haft det mycket tungt i sitt liv skyltar inte med det hela tiden.
Sättet att tänka har öppnats upp men människan har knappast förändrats. Missnöje och bitterhet gör att vi har en tendens att vilja höja oss över våra medmänniskor. Då blir olika fördomar och förutfattade meningar ett bra slagträ. Mitt förslag är att man tänker två gånger innan man har så mycket åsikter. Så länge man är själv nöjd med sina val och skadar ingen annan ska alla blommor få blomma.
 
 
#1 - - Rolf:

Jag skulle vilja mena att de här ultrafeministerna är så långt ifrån att vara feminist som det bara går.De gör en grej av att vara ludna och ofräscha.Tatuerade upp över öronen och grova i mun som en byggarbetare.En hemsk feminist den där Kakan.En polishatare med mera.

Svar: Aha, du är insatt? Jag har ingen åsikt om henne men hon verkar inte vara "ultra" iom att hon i alla fall vårdar sitt yttre? Håller med om att en ytterlighet ofta blir sin egen motsats.
Annukka

#2 - - Anonym:


Tänkvärt inlägg...
Många människor får sin föda genom att drömma och sätta etikett på andra, allt detta bara för att de har så låga tankar om sig själv.
Bäst jag slutar innan jag kommer igång, he he... :D))
Påsk-Kram på dig ❤ Comsi comsa

#3 - - Geddfish:

Du skriver mycket tänkvärt.
En del människor tror att de är goda förebilder när de stressar häcken av sig.
Andra vill dölja sitt dåliga självförtroende med att uppnå något speciellt, utmärka sig, tala om att "jag finns".
Jag gick in på Elle och deras bloggar och kollade lite.
Det är viktigt att måna om sig och vårda sig. Men, man behöver inte överdriva.
PåskKram ♥

#4 - - Tove Olberg:

Tigern ger ljud i från sig;
Du har fått med ytligt och innerligt i din text, friska reflektioner flödar och eftertanken lyser upp.
Om Kakan visste jag inte så mycket före hon dök upp med sin far i På spåret. Att tänka två gånger innan åsikt hävdas är bra, för allt har minst två sidor ...
Ibland behöver inte alls ha någon åsikt heller ... det går att säga jag vet inte riktigt heller ... lathet gynnar.
Själv går jag runt och känner mig skön med Bodybutter :-)
Ha bästa dagen!

#5 - - Rolf:

Ett mått på att något är bra är om många skulle vara beredda ayt betala för det man gör.Det är väl ett bra bevis tycker jag.Jo,den där Kakan är ökänd.Semiultra då,hon verkar ju åtminstone sköta sin personliga hygien.
Ha en fin påskdag!

#6 - - Karin på Pettas:

Människans innersta väsen är det som gäller. Det allra viktigaste.
Bra inlägg, många tankar som vi alla går och bär på
i allmänhet.
Uppriktigt sagt så irriterar jag mig inte på andra människor särskilt
mycket längre, inte nämnvärt i alla fall.
Något som kommit med åren. Man är den man är, helt enkelt
Däremot vad gäller feminismen så har den tagit sig märkliga uttryck. Istället för den jämställdhet den påstås förespråka så har den åstadkommit att kön ställs mot kön och det har knappast varit meningen från början. Själv kallar jag mig inte feminist, förstår inte varför jag plötsligt ska byta namn på ordet jämställdhet.


#7 - - Znogge:

Jag ogillar när man sätter etiketter på andra. Var och en har rätten att forma sina liv och skapa sina vanor. Varför skulle det vara bättre att vara uppe i svinottan än att unna sig en härlig sovmorgon? Njuta av livet och anpassa sig till sin egen rytm...

Här blev det en rejäl sovmorgon så glad påskdag på det!

#8 - - Ditte:

Intressant detta! Och vem bestämmer vad som är ytligt, duktigt och rätt. Att placera in människor i olika fack görs ganska ofta och där tilldelas men olika egenskaper; "man är så eller så", precis som om det vore statiskt. Människor är förändringsbara och är sällan på ett visst sätt. Kanske finns några egenskaper som gör att andra tror att man är på ett visst sätt. Med betoning på tro.
Att accceptera olikheter, förtså att vi kan lära av varandra och av oss själva (om vi vågar möta oss själva, kan vara skrämmande i sig)
kan göra att vi blir mindre missnöjda och att vi också om vi vet vad vi är missnöjda med kan göra något åt.
Jag irriterar mig sällan på andra människor numer men jag kan fortfarande bli irriterad på ett beteende och det har ju med mig att göra.
Och både fördomar och förutfattade meningar begränsar oss och låser oss vid det statiska.
Feminismen har jag inte riktigt förstått för per en definition är det " en strukturell ordning i samhället som gör att kvinnor systematiskt missgynnas." Dessa områden lyfts ofta fram och de finns. Men vad de beror på är mer komplicerat. (Kvinnor lever oftast längre än män, är mindre kriminellt belastade, har ofta högre betyg i skolan och utbildar sig )
Jag har nog lättare för att förstå och ta till mig och arbeta för jämställdhet. men kanske är detta med de olika begreppen en generationsfråga och har fler likheter än olikheter.


#9 - - mickandialog:

Väldigt bra text. Snygg och intelligent. Inte minst innehållet.
Jag nickade och höll med, flera gånger.
Jag stör mig ofta på det pretentiösa. Sova länge? Ta det lugnt? Det är ju jag, hahah.
Jag trivs med mig själv. Får man göra det?
Fåfänga? Det får man inte befatta sig med om du när en sann feminist. Det bästa är om man reducerar sig till en grottmänniska.
kramis

#10 - - Lena i Wales:

Intressant läsning!
Fastnade på det där att göra saker riktigt enl andra. Vad som är dygd o s v. Vilka dumheter! Man är duktig om man går upp tidigt, men inte om man går upp sent, så dumt. Huvudsaken är att man använder sin tid till något man själv vill eller tycker är nyttigt. När spelar äl ingen roll, morgon, kväll eller natt.
Ha det bra!

#11 - - Mia:

Det här inlägget tycker jag är väldigt tänkvärt och bra! Försökte kommentera här igår, men lyckades inte. Nu verkar allt fungera som det ska.

Apropå feminism, jag är feminist. Wikipedias def: "Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. " Det är det feminismen handlar om. Utan feminister genom tiderna hade kvinnor inte fått studera på högre läroverk som det hette osv. Vi har mycket att tacka feministerna för om du frågar mig... ;-) Att en feminist inte skulle kunna gilla hudvård och flärd tycker jag är lika mystiskt som att en kommunist inte skulle kunna bo flott! Apropå Kakan vet jag väldigt litet om den personen...

Hur man uppfattar människor är spännande. Ju äldre jag blir desto mer bortser jag från ytan och lyssnar in vad den andre står för, känslighet, åsikter, handlingar är det viktiga. Där instämmer jag till fullo med dig. Det är spännande med människor.

Du sätter fingret på flera saker... t.ex morgonpigg, kvällsmänniska... Vad spelar det för roll?

Tragisk barndom eller uppväxt, jo, det har vi haft många skildringar av. Sådant som det inte snackades om förr, inte offentlig i alla fall. Bra eller dåligt?

Ja, förutom synen på vad feminism står för så nickar jag instämmande i allt du skriver. Väldigt bra och klokt inlägg... Tack!

#12 - - SKRIVDIVAN :

Det blir så tydligt hur mycket du gillar tigrar och andra kattdjur när jag följer bilderna du lägger upp :) Jag känner alltid att jag vill mörka min egen historia när jag är bland "vanliga" människor från trygga stabila förhållanden. Så i min värld känns det ju positivt om det är lite på "tapeten" att ha en brokig historia. Även om jag har svårt att tro att jag någonsin kommer vilja skylta med den. Jag vidrör vissa saker försiktigt i bloggen men absolut inte detaljerat och med klarspråk. Jag gillar det du skriver om att tänka två gånger innan man slår fast sina åsikter. Ett öppet sinne är att ha förmågan att prova olika synsätt och sätta sig in i andras situation, därifrån föds vackra komponenter som empati och ödmjuket.

#13 - - Monnah:

Bra skrivet. (Så klart...) Åsikter tycker jag är alldeles okej att ha. Att tro att man vet hur en annan människa är eller har det utan att gått i hennes skor är däremot något helt annat. Jag har blivit långt mindre fördömande med åren, mest eftersom jag har råkat få en och annan näsbränna själv av sådant som jag aldrig trodde skulle drabba mig. En av de få saker jag fortfarande håller kvar en för andra fördömande åsikt är att jag tycker att barnens röster inte blir hörda i dagens samhälle. Med tanke på alla skräckhistorier och hemskheter som man hör från vuxna människor skulle man ju kunna tro att de skulle vara intresserade av att deras egna barn skulle få det bättre. Dessvärre hamnar många i det fack som du beskrev här uppe, i något slags självömkande egoism. Det finns många som lider på riktigt dock, sådana som har liv som jag inte ens kan föreställa mig lidandet i. Det viktiga är nog att komma ihåg att vi alla har paket att bära på.