Idolen föll ner

Jag har många väninnor som har en hemlig drömkille. En evig "etta" som alltid ligger högst på listan i drömmarna, det vill säga även före äkta maken. "Frikort" kallas det visst, och mycket annat har jag också hört som jag inte vill återge här.
Jag har liksom aldrig fattat poängen med kändisar. Jag är sällan intresserad av dem, ej heller vill jag bli kändis. Ofta (dock med åldern mer sällan) har jag blivit tillfrågad vilken (manlig) kändis faller mig i smaken. Jag har alltid haft enorma problem att svara på den här frågan, eftersom jag inte gillar någon kändis speciellt och dagdrömmer inte om någon. (Skulle bara fattas!)
Sedan jag såg Pirates of the Caribbean för 15 år sedan har jag dock haft ett standardsvar som hjälper mig ur knipan: Johnny Depp! Ja, han ser ju OK ut, verkar ha lite djupare approach till livet, har bra humana åsikter, och är dessutom en riktigt bra skådespelare.
En liten spricka i fasaden kom 2014 då Johnny Depp skilde sig från Vanessa Paradis, hans långvariga partner och barnens mamma. Men det kan hända den bästa, vet jag och många med mig. Nästa steg, en 24 år yngre flickvän, gjorde däremot att jag drog öronen åt mig ordentligt, som den gammaldags kärring jag är.
Och vad händer nu, 15 månader efter deras bröllop, går de skilda vägar. Johnny Depp har inte bara visat sig vara en simpel alkoholist och narkoman, utan också en hustrumisshandlare, en varelse som jag föraktar allra mest. Är bevisen tydliga? Ja, jag befarar det.
Då får jag väl byta kändis, tips, vem ska jag välja nu?
Tur att Leif GW Persson är kvar som han är. Han är sedan länge min svenska motsvarighet till Johnny Depp.
 
 
 

Modeinspiration

Sommaren kommer och det är dags att ta i bruk den andra halvan av garderoben igen.
Det är en smärre chock varje gång att gå igenom sin garderob. Trots att jag rensar regelbundet så har jag hur mycket kläder som helst! Under senaste åren har jag gått från spets och rysch-pysch mera åt det minimalistiska hållet, som kanske passar min ålder, eller om modet i det stora hela är på väg åt det hållet. Jag har gjort några nyinvesteringar, men i sin helhet är garderoben ganska komplett- det handlar bara om att hitta det man har.
Jag har följt några modetidningar och försöker nu göra en resume.
 
Av mina senaste klädesinköp ska Diane Von Furstenberg-wrap-klänningen och skjortklänningen från New York nämnas. Båda är moderiktiga och snälla mot alla figurer. Skjortklänningen kan även ha långa ärmar.
 
 
Numera är det inget problem att klä sig "fel"- kombinera en fin festklänning med sneakers för att "klä ner", alternativt ha ballerinas till joggingoutfit för att "klä upp". Fin effekt tycker jag.
 
 
På skofronten vill jag rekommendera stadiga träskor från t ex Swedish Hasbeens. Färgen "nude" passar till nästan alla outfits, dessa är sköna när man väl gått in dem, och de hålls stadigt på plats av remmarna.  (Jag gillar inte när skorna lossnar!)
 
 
Några rådande trender är paljetter och glitter, och blommor förstås. Dessa har jag i garderoben sedan länge.
 
 
Vita skjortor passar alltid, men i synnerhet på sommaren. Afrika och djurmotiv är inne.
 
 
Ett signaturplagg av hög kvalitet är aldrig fel.
 
 
Det som jag personligen gillar av säsongens trender är rosetter och knytsnören. Så snyggt.
 
 
Koftor, kavajer och kaftaner hör sommaren till.
 
 
Jeans är alltid rätt, men tydligen extra rätt just nu. Tyvärr kan jag inte tänka mig en jeansjacka ens. Jeanskjol är dock snyggt.
 
 
Snörningar av alla dess slag ska man ha, ingen storfavorit kanske men rolig variation.
 
 
Ribbade stickade klänningar passar kallare sommardagarna.
 
 
Det marina och sjömansinspirerat verkar alltid vara rätt. Inte att tala om en topp med små zebror på för en tiger.
 
 
90-talets "slip"-klänningar är inne.
 
 
Här är slipklänningar i form av underklänning och nattlinne, som jag dock inte skulle klä på mig ute på stan. Det finns dock de som gör det.
 
 
För en som trivs som bäst i nattkläder halva dagen, och där huset ofta är fullt med folk, är det bekvämaste alternativet kanske ändå en "pyjamas". Skön även sommartid. Från USA, VS.
 
 
En väska med en kedja är snygg, Chanel har jag inte råd med så jag nöjde mig med en billigare variant från New York. En sk tote, shoppingbag, är praktisk. Den här billiga Don Donna-väskan från Accent (till höger) har jag använt nästan dagligen i ett års tid. Superkvalitet, överraskande nog!
 
 
Och slutligen saker som är inne, men som jag bestämt säger nej till.
- Underkläder utanpå.
- "Jumpsuit"- skjorta och byxor i ett.
- Kulotter, dvs "byxkjol" med längre eller kortare men väldigt breda fladdrande ben, usch.
- Bara axlar med rynkad gummiband nedanför axlarna- helt opraktiskt.
- Skinnjacka, det är inte jag.
- Axelvaddar och puffar, nej tack, det har jag aldrig gillat.
- Nät- nej, det går för långt.
- Alla slags militär- och motorcykelinspierade kläder, nej tack.
- Herrkläder på kvinnor- hur många gånger måste jag säga nej. De passar verkligen inte mig. Jag har inte ens en kavaj.

Våren 2016

Jag älskar våren. Lika mycket som jag avskyr mörker så älskar jag ljus. När ljuset och grönskan kommer brukar jag bli närmast euforisk. Tyvärr så har min hästs fång förstört de två senaste vårarna för mig. I år har jag ju inte detta problem.😢
Men var vårkänslorna endast en hästägares simpel glädje över att allt återigen blev så mycket enklare? Inte vet jag, eftersom våreuforin har lyst med sin frånvaro i år. Jag har mestadels bara varit vansinnigt trött, och ändå sovit halvdåligt. Hela kroppen värker, och inte minst knäna- ändå tränar jag och har inte gått upp i vikt.
Hela livet verkar vara en enda plågsam administrering av olika saker. Boka det här och betala det där. Maila hit och dit om dittan och dattan (nej, nu menar jag alltså inte privata mail utan de administrativa.) Värst av allt är Blogg.se. Nu kan de helt plötsligt inte längre erbjuda en domän! Och min tid för förnyelse av bloggkontraktet går ut nästa vecka, så om jag försvinner från bloggosfären vet ni att det inte är frivilligt.
Tidigare har jag skrivit om mina våndor om hur ond plats världen har blivit, och jag skulle ljuga om jag sade att det inte påverkade mig nu också, varje dag. Vart är mänskligheten på väg? Kan vi inte sluta utplåna oss själva med gränslös ondska? Är det inte nog med alla naturkatastrofer, behövs det terrordåd också? Eller ska man bara sluta se på nyheterna och hålla tummarna? Kanske ÄR världen bättre här hemma hos mig.
Katterna är mestadels ute, de kommer bara in för att äta och sova. Idag var Salomo borta okristligt länge, faktiskt hela dagen, och innan han dök upp igen var jag närmast gråtfärdig. Han tittade på mig lite undrande, är det mig du ropar på?
 
 
Nu tar jag en Ipren för knäna och ryggen och lägger mig för idag. Ifall jag får ha kvar min blogg kommer jag skriva lite om mode till veckan. Kram till alla mina läsare.
Visa fler inlägg