Lugn och ro

Precis som vanligt, så har jag aldrig så mycket att göra som på min lediga vecka. Veckan är bokstavligen fullspäckad med aktiviteter, roliga och behagliga sådana, allt det där jag inte hinner med annars. Till och med träningen har fått stryka på foten.
Jag får naturligtvis skylla på mig själv. Jag drar igång alldeles för mycket, och många gånger är jag alldeles för ambitiös med de sakerna som jag företar mig. Trots att jag använder sunt förnuft, och försöker medvetet hålla saker och ting på vettig nivå. Till och med matlagning och att klistra foton i album kan jaga upp mig om jag har för mycket att göra.
Igår i affären kände jag en liten släng av panik. Jag visste inte riktigt till vilken hylla jag skulle och vad jag skulle handla. Ändå visste jag ju att det inte handlar om liv och död.
Under veckan gjorde vi en liten utstickare till Tärnaby, där våra goda vänner har en mysig stuga som vi ibland lånar. Det var regnigt vilket gjorde att vi istället för att vandra gjorde en biltur till Mo i Rana. Bara att se fjällen, färgerna och molnen gör gott för själen. Saker och ting faller i rätta proportioner. Och när man är hemifrån har man få måsten över sig.
 
 
Det hälsosamma med friluftslivet är, att man får tillbaka hela sin repertoar med kroppens förnimmelser. Ibland fryser man, sedan blir man varm. Sedan är man hungrig, för att bli mätt efteråt. På kvällen infinner sig trötthet. Och så skönt det är att duscha! Och att ha det lite tråkigt emellan. I synnerhet utan internet.
 
 
Vad gäller träningen så märker jag också att jag dras mer och mer mot yoga och liknande fysiska men även andliga träningsformer. Jag behöver lugn och ro. Andas.
Problemet med mitt jobb är att jag ganska ofta jobbar helg. Att hämta mig från två veckors mastodontvecka med ett par jourer och utan en helg emellan kan göra att jag sedan blir som en zombie, utan lust, dvs ork, att göra någonting. Samt en väldig värk i kroppen. Det behövs flera dagar i sträck för att jag har hämtar upp mig, och det får jag ju sällan. Att befinna mig i detta tillstånd skapar en enorm negativ stress, då jag tycker att jag borde göra en massa saker, men allt tar bara emot. Och det räcker bara en liten mental press därtill, angående egentligen vad som helst, och jag mår ännu sämre.
På väg upp till Tärnaby besökte vi Mårdseleforsens naturreservat. Här kommer några härliga höstbilder.
 
 
 
Man kan gå på flera hängbroar över myllrande forsar, varav denna är klart värst.
 
 
 
Jag har hållit krampaktigt i kameran, fingret syns på bilden...
 
 
 
Lugnare vatten igen...
 
 
 
 
 
 
#1 - - Mia:

Jättetjusiga bilder!

Naturen är avstressande och en källa för lugn o ro även för mig. Vattnets brus, trädens sus, fåglars läten osv... det ger ro för själen.

Det låter som tuffa arbetspass. Att få tid för återhämtning är förstås viktigt.... Är ni läkare de som är sämst på att ta hand om er egen hälsa? Vet att många av er har väldigt tuffa arbetsperioder!

Svar: Ja, vi har som inte något val. Annat är någonting drastiskt.
Annukka

#2 - - Tove Olberg:

Dessa dagarna är jag mer ute än vanligt - och höstfärgerna är ju helt magnifika i att skapa ro och jag känner mig verkligen jordad. När jag läser det du skriver så tänker jag att du befinner dig i en dålig zon när du inte hinner i kapp dig själv mellan varven, ständigt på efterkälken med sitt inre är grogrund för ... ja du vet. Ljuvliga bilder och den turen gjorde gott för dig!

Svar: Du har säkert rätt. Det är svårt att märka själv när man är på väg utför på riktigt.
Annukka

#3 - - Gunnel:

Vilken underbar natur! Så helt annorlunda från den i min närhet. Att vistas på ett mysigt ställe och landa lite till kropp och själ är klokt. Kram

#4 - - Lena i Wales:

Underbara höstbilder!
Ja, det är inte lätt att hitta balans i livet och jag känner igen mej själv så väl i det där med att ta på sej för mycket och dra igång för mycket. Man märker inte förrän efteråt att det var att ta i lite för mycket, kanske.
Ha en skön söndag!

#5 - - Ditte:

Vad skönt med en arbetsfri vecka och att helt byta miljö. Blir tillfälle till att helt vila och rensa hjärnan. Du har ju väldigt intensiva pass och hinner säkert inte få den tid för återhämtning du skullebehöva för att kroppen och själen ska ma bra.
Underbara bilder!
Och jag förstår att ni haft det bra .
Du måste vara rädd om dig för det ifnns bara en av dig.

#6 - - elisabeth:

Ser ut som du och G har haft en skön resa, bo i stuga så där som Ni gjort - underbart !
Att komma från jobbet , det är viktigt, förstår när du beskriver att du är helt slut, så blir det ju, speciellt för dig som jobbar och sen har jour.
Ta väl hand om dig.
KRAM

#7 - - znogge:

Vilka underbara bilder! Tyvärr blir det lätt motsägelsefullt när man är ledig. Samtidigt som man vill koppla av så vill man också hitta på något. Ekvationen går inte alltid ihop så det gäller att hitta balansen...

Kram

Svar: Bra att höra att det är så för andra också!
Annukka

#8 - - Bosse Lidén:

Njutningsbara foton. Du skulle behöva göra sådana tripper oftare. Var rädd om dig.

#9 - - Christina:

Lugn och ro. Vacker rubrik och underbara naturfoton....lugn och ro och några dagars ledighet är sådant jag drömmer om just nu. Tack för att jag fick drömma mig bort till skogar och älvar en stund.

#10 - - Monnah:

Vilka underbara bilder! Jag älskar ju hösten på alla sätt och vis.

Lugnet du söker tror jag många av oss som hunnit uppleva hur det var innan det ständiga uppkopplingen letar efter. Det finns en verklig stress som ökas av all påtvingad och ibland till och med inbillad stress, eller snarare stress som inte kommer från någon annan än våra "demoner" (det jag kallar jämförelsesjukan). Förr i tiden jämförde vi oss kanske med grannarna, möjligtvis med "de rika" i något annat bostadsområde. Nu för tiden jämför vi oss med kändisar och rikisar som har helt andra förutsättningar för att upprätthålla sin fasad. Hoppas du hittar det andrum du söker! <3

Svar: Jag tror inte att jämförelsesjukan är just mitt probkem, däremot så lider jag av inbillad stress. Jag går och irriterar mig på saker helt enkelt. Det är mitt eget fel och mitt eget val. Jag borde bättre välja mina strider och anstränga mig att se det positiva istället. Det finns ju också!
Annukka

#11 - - SKRIVDIVAN :

Härliga bilder! Jag älskar bild nummer 3, den första bilden på bäcken. Jag tror att friluftsliv skulle göra mig gott med. Men jag skulle nog må väldigt dåligt utan internet :/ Eller så skulle jag kanske må bra... tvingas till stillhet och närvaro. Jag förstår inte varför det är så smärtsamt att söka stillhet. Eller det är tanken på att söka stillhet, meditera, som är smärtsam. Men sen när jag väl är där, då faller allt på plats. Rogivande tårar kan komma. Känslan av att "komma hem".