Omgiven av idioter

Det var få saker i skolan som jag hatade lika mycket som att göra bokrecensioner. Så jag kan undra varför jag idag utsätter mig för detta, helt frivilligt. Konstigt, vad?
Det är svårt att recensera en bok. Inte nog med att man måste helst ha hängt med i boken någorlunda. Man måste också kunna återge det till sina läsare, någorlunga kort, koncist, förståeligt och övergripande så att alla orkar läsa. Men läser ens någon dem??? I värsta fall skriver jag dessa recensioner bara för mig själv. För att plåga mig själv. Lysande. Tala om en idiot.
Idioter talar även denna bok av Thomas Eriksson om. Jag har många idioter runt omkring mig, men det kan ju också vara så att jag inte riktigt har förstått att det kan vara människor som fungerar på ett lite annat sätt än jag själv.
Bokens verktyg är tvådimensionellt, medan verkligheten vad gäller en människa alltid är minst tiodimensionell, mätt med de grövsta måttstocken.
Enligt den här metoden delas människor upp till fyra kategorier- röd, gul, grön, blå. Eller eld, luft, jord, vatten. Eller koleriker, sangviniker, flegmatiker, melankoliker. Name it.
Och visst stämmer kategorierna, även om de flesta av oss innehåller flera färger än bara en.
Instrumentet kan i bästa fall användas som ett verktyg som hjälper mig bättre förstå mina medmänniskor och varför de fungerar som de gör. Samt hur jag kan hantera dem optimalt. Det kan också hjälpa mig att uppnå ökad självkännedom och bli observant på de punkter där jag kan bli missförstådd.
Bäst nytta av boken får man kanske i arbetslivet, där man inte kan välja människor omkring sig på samma sätt som i privata kretsar. Intressant hur som helst, dock inte helt nytt för mig.
 
 
#1 - - Karin Eklund:

Intressant bok!
Jag har ju läst en del liknande böcker och läromedel när jag utbildade mig inom Waldorfpedagogiken.
Du har så rätt i att vi vuxna består av alla färger, av alla element och typer. Det är barn som oftast bara är t.ex koleriker osv. till att börja med. Sedan slipas ju "diamanten" med åren och vi blir flerfärgade med större förståelse för varandra och i all synnerhet förstår man sig själv bättre. Förhoppningsvis.

#2 - - Karin Eklund:

Intressant bok!
Jag har ju läst en del liknande böcker och läromedel när jag utbildade mig inom Waldorfpedagogiken.
Du har så rätt i att vi vuxna består av alla färger, av alla element och typer. Det är barn som oftast bara är t.ex koleriker osv. till att börja med. Sedan slipas ju "diamanten" med åren och vi blir flerfärgade med större förståelse för varandra och i all synnerhet förstår man sig själv bättre. Förhoppningsvis.

#3 - - Tove Olberg:

Klokt val att titta lite närmare på idioterna :-)

#4 - - Monnah:

Hahaha, jag sa just till mina syrror idag att jag mest är väldigt extrovert, men en trött och dålig dag tycker jag att alla är idioter. Inklusive jag själv... 😂 Det underlättar att vara intresserad av människokännedom och ha lite livserfarenher då en idiot gör entré i ens liv. Hoppas du känner dig klokare nu än innan du läste boken och tack för recensionen!

#5 - - znogge:

Jag gillar att göra bokrecensioner när det finns en tydlig och klar arbetsgång för vad som ska finnas med. Gör det inte det kan det bli väldigt ostrukturerat och svamligt vilket inte passar mig.

#6 - - elisabeth:

Den har jag läst, intressant måste jag säga, och jag som trodde jag var IDIOTEN.

KRAM

#7 - - Christina:

Har inte läst boken men har en väninna som talade varmt om den så den står på väntelistan.

Bara att hoppas att man inte kommer fram till att det finns alltförmånga idioter omkring en ;) fast å andra sidan så kan man ju undvika dem om man vet hur man känner igen dem...

Tack för boktipset och recensionen!