Det är du som väljer

Visst skulle det vara skönt om någon eller några andra alltid berättade hur man borde göra och leva sitt liv. Vad är rätt och vad är fel. Vi söker auktoriteter, och det gör jag också när jag är osäker.
Senaste tiden har jag funderat mycket över mitt liv, hur jag vill ha det, vilka värderingar jag har, och hur jag vill förvalta den tid som jag har kvar. Jag har samtidigt vänt mig mera utåt och blivit på ett sätt mindre självupptagen.
Det är ödet eller högre makt som bestämmer de stora dragen i våra liv, men detaljerna och riktningen kan vi påverka otroligt mycket själv. Som till exempel när en alkoholist bestämmer sig att bli nykter- hur stor förändring blir inte det i långa loppet?
Jag har läst att om man medvetet gallrar bort saker som man verkligen hatar från sitt liv, och fyller upp med positiva saker istället- vi säger en timma om dagen, i ur och skur- så ska skillnaden på livskvaliteten bli enorm. Och varför inte? Vi har makten, men vi tror inte fullt ut på det. Men ingen annan än jag själv kan ju berätta vad som känns rätt för mig.
Ofta är det svårt att komma till skott och våga prova. Man vet vad man har men inte vad man får, och åren rullar på och det blir ingen förändring, förutom kanske smygande bitterhet.
Här fyller ju nyårslöften en funktion.
Vad står på min lista för ett bra liv?
En trevlig man och familj. Tid för varandra. Inte för mycket skärmtid. Aktiviteter som vi gör tillsammans. God mat och dryck. Djur. Motion och bra hälsa, tack. Stugan och lite resande. Ett jobb där jag mår bra och får vara mig själv. Goda vänner som jag kan lita på och tillbringa tid med. En möjlighet att utvecklas professionellt, i mina intressen och som människa.
Det gäller att vara väldigt konkret- annars finns det ju en risk att allt rinner ut i sanden...
Vad gäller detta år så ska jag för det första byta jobb. Jag stannar dock inom samma klinik och i samma hus, så förändringen kommer inte att vara så omvälvande som det kanske låter. Min förhoppning är att jag får lite mera tid för mig och min familj då.
Jag vill fortsätta hjälpa dem som behöver min hjälp.
Jag planerar en familjeresa. Lite besvärligt är det, och dyrt såklart, men det måste göras. Och jag försöker minska min konsumtion genom att i första hand använda det jag redan har (vilket är en hel del!!) och undvika köpa nytt.
Senaste lilla guldkant på vardagen som vi bestämt ordnade var att jag och min man var på bio tillsammans- vi hade nämligen aldrig förut varit på bio tillsammans... som tur är så valde vi filmen Solsidan! Jag har sällan skrattat så mycket på bio, underhållning på bästa tänkbara nivå.
Samtidigt är det ju ändå vardagen livet består av. Vi måste låta guldkanten vara just precis guldkant, annars blir det inte lika trevligt. Allt är relativt och man kan inte gå från resa till fest till bio till restaurang...
En sak som stör mig lite grann är, att jag verkar inte bli världsbästa på någonting. Jag behärskar många saker och har lagt ner mycket tid och gjort ganska stora uppoffringar. Ändå är det som att jag blir bara en medelmåtta på allting jag håller på med. Den enda saken jag kommer på att jag är världsbästa på är att vara mig själv... det är kanske det som är meningen!?☺
 
 

Julens tid

Jag kom på att i år har jag faktiskt haft julstämning, och jag tror att det är tack vare all snö.
Däremot har jag inte haft tid, och kommer inte att ha det heller. Allt kommer att gå i ett ända fram till julafton, och även därefter. Det är synd, eftersom jag vanligtvis njuter av all småpyssel veckorna före jul.
 
 
Musikhjälpen kom till Umeå, fint och stämningsfullt, och samlade ihop en massa pengar till viktigt ändamål. Jag tycker ändå att det är lite synd att det ändamålet måste vara barnsexhandel. Alltså seriöst! Jag skulle väl förstå naturkatastrofer eller sjukdomar, dem kan man ju inte hjälpa. Men barnsexhandel- alltså hur är det ens möjligt, hur har världen blivit sådan här?? Det sägs ju att det finns massor av ordentliga familjefäder även i Sverige, som lever dubbelliv och köper sex av barn på lunchrasten. Skärp er alla äckliga fulgubbar, världen har tillräckligt problem även utan er!
 
 
Pondus har astma, det är därför han hostar så mycket. Han svarar utmärkt på kortison, dessvärre vägrar han ta det i tablettform så det blev en spruta istället. Min bästa julklapp är en frisk katt. Efter veterinärbesöket kan man återigen uppskatta mattes sällskap...
 
 
Apropå julklappar, i och med att jag har försökt bli av med grejer hela hösten kände jag mig inte så motiverad att köpa en massa nya prylar. Så det har blivit mest nyttojulklappar i form av kosmetik, mat och dryck. Men jag är barnsligt förtjust i jultröjor, i synnerhet på mina pojkar inkl Greger...
 
 
I jul vill jag ha ett någorlunda rent hus. Målet är också att laga lite mat (när?) och baka julgodis (det delegeras till pojkarna.)
Men det får bli som det blir.
God Jul på er alla!
 
 

Black joke!

Det var länge sedan då jag, och många med mig, slutade tro på mellandagsrean. Bra tider på året att shoppa billigt, förutsatt att man har tur och hittar just vad man behöver, är någon gång i januari-februari, och efter midsommar. Därför är jag smått förvånad över hypen över Black Friday!
I fjol var vi faktiskt i USA och njöt av både Thanksgiving och Black Friday i deras ursprungsland. Men även där var rean i de flesta ställen endast typ 20%. Kanske jättebra om man har en dyrare pryl som man spanat på länge. Eller, om man, som några av mina barn just då, behöver förnya sin garderob helt och hållet. Men fortfarande tror jag att man sparar bäst och mest om man stannar hemma och köper ingenting.
Att inventera det man har och använda det i första hand är ett av mina främsta spartips.
Så slappna av. Affärerna finns kvar och nya prylar kommer in eftersom. Även nya reor, törs jag påstå.
Jag i min tur kommer inte att shoppa någonting. Om snökaoset ger med sig styr vi kosan mot fjällen och njuter av livet på ett annat sätt. Amen.
 
 
Visa fler inlägg