Wander to Wonder- Livsvandringen

I helgen var vi till fjällen igen. Gubben och styvsonen byggde bastu för fullt så jag fick sysselsätta mig på egen hand. Det var regnigt så jag höll mig till närheten av bebyggt område. Från min lilla guidebok valde jag Hemavan Fjällstations projekt Livsvandring, som är en ca 5 km lång runda i de fina närlederna i Hemavan. Till det har man format passande frågor som man får fundera på under vandringens gång.
Vandringen börjar bakom järnhandeln i Hemavan där Kvarnbäcken rinner ut. Det finns fortfarande kvar mycket gamla slipstenar och andra mojäng där.
 
1. Kvarnbäcken, vid slipstenarna.
 
 
Vilka förväntningar har du på den vandring du just börjat? Vilka förväntningar har du på livet?
 
2. Kvarnbäcken
 
 
Vilka källor har du som ger liv, kraft och släcker din törst?
 
3. Grillplatsen
 
 
Vad händer när du blir stilla? Vad hör du när du lyssnar till dig själv? Vad vill du samtala med andra om i förtroende?
 
4. Trädgränsen
 
 
I livet möter vi också motlut, det blir inte alltid som vi tänkt oss. Då kan man behöva ta hjälp av andra eller ge hjälp, då kan man behöva tänka vad man lärt sig genom motgångarna. Vad har du lärt dig av livets motlut?
 
5. Kalfjället
 
 
Vilka vyer har du i livet? Vad längtar du till?
 
6. Fjällfinakåtan
 
 
Vi behöver ett hem, en fast plats i livet där vi får ha vår förankring. Var har du din fasta plats, din förankring?
 
7. Från Mortsbäcken till Kungsleden
 
 
Hur väljer du din egen väg? Vad tar du hjälp av för att orientera dig i livet?
 
8. Kungsleden
 
 
Vem lyssnar du till och vad följer du?
 
9. Pisterna (fotade ej pga att de är fula sommartid plus att det regnade). Bild från "Vacker utsikt", en grillplats med underbar vy över Murtserbäcken.
 
 
Vilka äventyr söker du? Vilka är dina utmaningar?
 
10. Fjällbotaniska trädgården
 
 
Vi kan odla intressen, relationer och annat i livet. För att detta ska växa behövs skötsel och omvårdnad. Vad odlar du? Hur gör du för att det du odlar skall växa?
 
11. Fjällparken med Naturum
 
 
Vad känner och tänker du när du ser bakåt i livet? Vad är du glad och tacksam över?
 
Jag är glad om ni tar er en stund att fundera på dessa frågor med mig!

Ute i naturen- fjällvandring, mitt nya intresse

Gå ut i naturen. Hur många gånger har jag försökt lyda detta goda råd. Gått till tallskogen bredvid bostadsområdet och försökt bli lugnare och lyckligare. Och visst, inte har det skadat mig. Men någon större skillnad på mitt mående har det inte heller gjort.
De överlägset finaste naturupplevelserna har jag faktiskt haft på hästryggen. På stranden, i skogen, i ur och skur, i gassande solsken, plågad av brems och flugor, galopperande i månsken. Hästarna har varit min förbindelse till naturen, och till mig själv.
Att lägga hästlivet på is har varit ett medvetet och plågsamt beslut. Jag undviker hästar. Eftersom jag inte kan få allt, vill jag inte ha någonting alls. Träning på mitt gym har varit bra för min kropp, och även för min själ. Men det ersätter inte hästlivet.
Men när man förlorar någonting, kommer det någonting annat i stället. Det kan ta lite tid att komma på vad det är, så här om någonstans i livet behövs det tålamod.
I somras fjällvandrade jag och Greger för första gången till Dalåive- tack vare en bok om fjällvandring i Vindelfjällen som jag köpt till Greger. Därtill hade turistinformation Hemavan Tärnaby gjort en fin liten broschyr om närlederna i fjällvärlden i regionen, och lagt upp en tävlig om sommartoppar i Hemavan Tärnaby! Under sommarhalvåret ska en vuxen ta 4 utvalda toppar och ett barn under 15 år 2 toppar, då är man med i tävlingen och utlottningen av ett presentkort.
Jag är så glad för denna tävling! Eftersom Greger har varit fullt sysselsatt med bastubygget, så har jag och min son på 10 år börjat samla topparna tillsammans. Och inte bara toppar, tack vare den lilla broschyren har vi funnit så många andra underbara ställen på fjällen. Och här snackar vi natur! Det är helt omöjligt att förbli oberörd inför de majestätiska fjällen, även utan häst. På fjällen är man oftast rätt ensam även om det finns flera tappra fjällvandrare. Det finns plats för alla... Lugnet, naturens storslagenhet och ens egen litenhet blir väldigt påtagliga. Och det är vackert, så oerhört vackert, som om man var i en saga. Bilderna är tagna av en icke-fotograf vilket demonstrerar hur vackert och lättfotat det är!
Laxfjället
 
 
 
Gurkfjället
 
 
Storkittelhobben
 
 
 
 
Nuolpen 
 
 
 
 
 
Fast vi inte ens har haft stugan i 2 år börjar jag redan på ha koll på omgivningarna. Nästa gång, om Gud vill, ska vi upp nästa helg och då vet jag redan vad jag gör. Med eller utan kompis. Fortsättning följer.
PS. Det kommer så mycket spam till kommentarer numera att jag är tvungen att börja förgranska kommentarerna. Så ni vet.

Tiger Summer Essentials del 8 Plågor

En sådan fantastisk sommar det har varit. Jag har ingen lust att klaga. Men alltid är det någonting.
Jag har aldrig haft större problem med värmen, men visst var det lite för mycket av det goda av och till. Här hemma gick det ganska bra, men i mina föräldrars lägenhet i Åbo, ffa nattetid, var det inte nådigt.
Dessutom hade jag medlidande för min man, som är bonde, pga den obefintliga regnmängden.
 
Det allra värsta problemet var dock min sömn. Nästan varje morgon vaknade jag samtidigt som min man, kring 5.30 eller senast 7, och kunde inte somna om, trots att jag var jättetrött. Största orsaken till detta var dessa helvetes kajor, kråkor och skator som håller hus i träden utanför vårt sovrumsfönster, och börjar sitt kraxande i gryningen. Jag verkligen, verkligen hatar dem!
 
 
Och visst kan det hända att som tonåring hade jag sovit ostört vidare, men nu är det inte så väl längre. För att kunna sova riktigt gott en natt måste man ha sovit riktigt dåligt en natt typ, så ser ekvationen ut för mig nuförtiden. 
Vi har haft en flygande plastfågel (drake) som ska skrämma bort fåglarna, men den är sönder nu. Det bästa vapnet är egentligen gasolkanonen, som smäller till med jämna mellanrum. Då blir fåglarna oroliga och lämnar fältet.
 
Den eviga plågan i vår familj därtill heter flugor, och visst är jag avundsjuk på alla familjer som på sommaren kan glatt lämna ytterdörren öppen. Hos oss är det helt otänkbart. Vid varje kort dörröppning smyger det redan in någon fluga, trots fluggardiner. 
 
Slutligen tror jag inte att jag skulle må bra av att vara ständigt ledig. Jag har lätt att bli rastlös om jag inte har någonting planerat under dagen. Och vad gör man på landet då barnen är borta/har sina egna kompisar/ egen dygnsrytm och gubben jobbar. Och ingen vet riktigt hur deras planering ser ut, dvs planering saknas helt. Till stan vill jag inte fara då jag inte behöver köpa någonting. Och de flesta träningar är på kvällstid. Många dagar har det varit alldeles för varmt att sitta ute annat än kortare stunder. Och att börja storstäda på semestern, det gör jag bara inte då det inte känns roligt alls. Men att sitta av tiden inomhus, hemma, en strålande sommardag känns också absurt. Idéer för nästa år, någon, eller är det bara livet?
Visa fler inlägg