Träning- en livsstil

Nu när jag har haft en tränande livsstil i nästan ett år tänkte jag dela med mig några tankar. Som tidigare framkommit så brukar jag köra "pass" och tränar inte på gymmet på egen hand.
 
1. När jag pratar om min träning så menar jag just precis en livsstil. Det innebär att det ska tränas åtminstone 3-4 gånger per vecka. Naturligtvis är det bättre att röra på sig lite och lätt än ingenting alls, men då pratar vi om olika saker. Träning är lite som jobb- inte alltid så kul men det måste bara göras regelbundet. Jag skulle inte boka en tandläkartid samtidigt då mitt favoritpass pågår, om jag inte var helt tvungen, men jag skulle absolut prioritera en fest i goda vänners lag framför träningen. Om jag däremot är sjuk eller bortrest så är det inga problem att skippa träningen en tid- så är ju inte fallet med egen häst!
 
2. För att lyckas upprätthålla livsstilen måste du ha en bra träningsplats där du trivs och skaffa dig en ordentlig utrustning.
 
3. Jag rekommenderar mångsidig träning som består av styrka, kondition och rörlighet, helst även den mentala biten. Jag tycker att det är synd att många, ffa män, har så svårt att ta sig till yoga pga fördomar och rädslor. Det skulle de verkligen behöva för att få kontakt med sitt inre och lite smidighet på sin otympliga stela kropp! Våga prova dig fram! Ingen bryr sig om du gör fel- ingen hinner ens titta på dig, de har fullt upp med sig själva. Jag medger att t ex dans kan vara frustrerande till att börja med, men alla har ju varit nybörjare en gång.
 
4. Det är bra att prova på olika saker, men när du hittat vad du trivs med, håll dig till 3-4 saker per termin. Om någonting börjar bli tråkigt (såsom vattengympa och spinning för mig)- byt!
 
5. Jag är ledsen men det finns ingen förändring som inte känns någonstans. För att bygga muskler, få bättre kondis, ökad smidighet, bättre sinnesro--- det KOMMER att göra ont, du kommer att bli andfådd och det kommer att kännas lite jobbigt och motigt flera gånger. Som jag skriver längre ner, så finns det dagar då man ska ta det lite lugnt, men du måste åtminstone känna till alla dina "växlar".
 
6. Enkelt och självklart- eller? Det är bättre att göra en övning med mindre tyngd och intensitet och med rätt teknik, i stället för tyngre och snabbare men med fel teknik.
 
7. Jag har många gånger mött på personer som tränar som blådårar och äter snålt. Ingenting kunde vara mera fel. Som jag har konstaterat tidigare, så tror jag att det behövs mer än träning för att gå ner i vikt. När du däremot har uppnått en för dig rimlig vikt, kan du äta rätt bekymmersfritt och även synda av och till om du har en tränande livsstil. Hälsosamhet i all ära, men ingen har faktiskt dött av en korv eller glass. Träna utan bränsle är bara dumt, och kommer att bromsa din träningsutveckling på många olika sätt.
 
8. Lyssna på kroppen. Ibland orkar jag köra 3 pass på raken, ibland bara en, och knappt den! Jag har också noterat att vilodagarna inte är lathet, de BEHÖVS. Av samma anledning behöver du inte lida av ångest om du råkar få en veckas paus i träningen. Se det som en tid då kroppen återhämtar sig och ev små skador läker. Efter pausen är du starkare än på länge! Jag har aldrig förstått mig på träning som regelbundet orsakar skador i kroppen.
 
9. I början kommer du att märka en stor utveckling och skillnad mot förut. Sedan kommer "platåfasen" och det känns jobbigare igen. Men sen utvecklas du igen, när du minst anar! Det är som med allt annat i livet. Ge inte upp utan fortsätt ihärdigt framåt!
 
10. Jämför inte dig med andra, vare sig under träningen eller mellan träningarna! Du är helt unik, och din träning är för dig. Kör på, låt dig inspireras av andra men jämför inte på ett destruktivt sätt. Det är bara en rikedom att det finns många andra som delar samma intresse med dig!
 
 

Ändrade planer

När jag klev upp på morgonen för en vecka sedan, efter en bra natt med mycket sömn trots att jag var på jobbet, så kände jag att min högra höft inte var helt bra. Jag tänkte att jag hade legat konstigt och att det snart skulle gå över.
Men det blev bara värre och värre och till sist kunde jag överhuvudtaget inte gå. Jag tänkte att jag hade fått spridd cancer och spontant benbrott i höften.
Väl hemma levererades jag till en osteopat som tack och lov bor i samma by som jag, och som är tillräckligt snäll för att ta emot ett vrak till en människa på en lördagmorgon. Han sade genast att jag måste ha diskbråck, även om jag kände smärta bara i höften. Så var det också. Femoralisnerven i ljumsken var retad, höften var frisk.
Sedan dess har jag legat på soffan med höger höft i 90 graders vinkel dag och natt. Och jobbat så klart, så mycket som jag kunnat.
I natt var första natten då jag sov som vanligt (varierande och också på sidan, inte benet uppe.) 6 dagar har gått.
Min träningshöst har med andra ord inte fått den fina rivstart som jag hade planerat. Nu är jag ganska bra "till vardags" men frågan är om jag ens kan delta i vattengympa ännu.
Då jag linkat omkring har det dock visat sig att jag har många kompisar med samma öde. Var och varannan har berättat att de någon gång har drabbats av mer eller mindre samma sak som jag nu. Och att det har gått över...
Kontentan är dock att jag drabbades av detta trots att jag har tränat på ett bra sätt (även "core") och utan att ha gjort någonting speciellt på sistone. Vi människor vill så gärna alltid hitta en orsak, och ett svar på frågan varför. Men ofta får vi inga svar, så är livet.
 
 

Träna eller inte?

Det knepiga med träningen är att vissa gånger och dagar är det verkligen inte läge att träna. Men när det känns så, hur vet man då att det inte är självaste latmasken som sitter på axeln och kommer med diverse ursäkter?
Feber/magsjuka/pest? Check, blir kvar hemma.
Småförkyld, kanske lite ont i halsen? Tar ett lugnare pass och känner efter.
Allmänt seg? Efter att man kommit halvvägs ett rejält pass kan man antingen konstatera: Kroppen hade rätt, jag borde ha lyssnat på den och låtit bli träningen idag. Alternativt: Att jag inte kom på gymmet redan tidigare, det här behöver kroppen mera av!
 
 
Igår var jag på Iksu Plus. Det är en "filial" till mitt gym och jag har fri access även dit. Den ligger på stan och jag har inte velat gå dit alls men gjorde nu ett undantag pga att det var ett par så bra pass där.
Och usch! Alla mina fördomar om gym besannades på en gång. Stämningen var hektisk och lokalen var aningen ofräsch (så som skolans gympalokaler) pga den enorma mängden folk i omlopp. Det fanns en massa fnissande tjejer och brölande unga män, extremt vältränade människor, och jag fick känslan att man inte kunde lämna sina grejer utom synhåll många minuter innan de skulle försvinna. Jag blev stressad inombords och saknade mitt lugna Spa.
Själva passen däremot var väldigt bra. Soma Move kan jag verkligen rekommendera, även om det är ett tungt pass. Mojo Flex däremot är bara skönt och jag planerar att göra några av övningarna hemma kvällstid.
Visa fler inlägg