Ångest i sommarnatten

Skönt att du fick en kommentar. Nu vågar också jag skriva. Ditt inlägg berörde mig. Jag kan inte säga att jag har ångest, men jag har många och konstiga drömmar. Och det är inte alltid så ljuvligt att vakna upp.
Jag tänker mycket på, förstår jag, den dag jag inte kan vara så oerhört aktiv som jag är. Hur ska det bli?? Jag vill klara mig själv. Men det är klart jag gör, jag ska inte bli en grönsak.
Katten, ja, jag är en kattmänniska. Kram
Usch, vad hemskt! Jag hoppas du får hjälp att hantera din ångest? Det är svårt med lidandet. Själv har jag landat i en acceptans om att livet ÄR svårt, men att jag får lära mig hitta guldkornen och njuta av dem. Tacksamhet hjälper mig. Just nu går jag igenom något som gett mig sömnlöshet och det har jag svårare att hantera. Jag vet att det jobbiga går över, men det är lätt att bli stressad när man känner det bultande hjärtat i halsgropen och måste vända sig ännu en gång i sängen. Tänker på dig och hoppas att du hittar din frid. ❤️
Ditt inlägg får mig att tänka på filmen Borta med Vinden där katastroferna lurar bakom knuten och publiken blir tårögd.Det är inte alltid så lätt för oss som har ett förstånd att behöva dras med.Hoppas att det blir lite ljusare på alla sätt inatt.Man skulle sannerligen vara huskatt hos dig.