Höst i Abisko 2021

Jag inledde säsongen i Abisko, veckan innan midsommar just när de öppnade. Då med min son och mina föräldrar. Och nu har vi, jag och Greger som fyllt 50 år och fick resan som present, även avslutat säsongen i Abisko, sista veckan då de hade öppet. Sen öppnar de ju om några veckor igen, för norrskenssafari, draghundar, skidor och allt annat möjligt vintrigt. Men nu, några veckor framåt, har Abisko en död period då träden är lövlösa och mörka och dagarna blir allt kortare.
 
 
Och vilken tur med vädret vi hade igen! Redan första eftermiddagen tog vi liften upp till Aurora Sky Station på Njulla, då solen sken strålande från klarblå himmel och det fanns inte en vindpust i luften. Vi promenerade också till toppen 1162 möh och beundrade det vi såg, inte minst det mäktiga Torneträsket, och underbara Lapporten.
 
 
Liften var lite ranglig och småkuslig precis som tidigare, men inget fel på utsikten.
 
 
 
 
Vi bodde återigen på Abisko Mountain Lodge. Hotellrummet var lite anspråkslöst och litet, men vi var ju där för att vara ute i naturen. Loungen är mycket mysig, personalen underbar och maten på Brasserie Fjällköket inte mindre än världsklass. Greger ville ge kocken en kram varje dag!
 
 
Vi gjorde naturligtvis en utflykt till Trollsjön, då den ligger så lagom till! Stigningen är faktiskt rätt rejäl och även om vandringen är bara 12 km allt som allt, så räcker den gott och väl som dagstur. Väderguden var återigen på vår sida. Men av någon anledning stormade det alldeles förfärligt just vid sjön, ingen annanstans.
Här är Norra Europas mest stenrika dal!
 
 
 
 
 
 
 
 
Tredje dagen kröp hösten på ännu närmare. Det kändes som att de gula löven i träden minskade markant för varje dag som gick, och luften blev kallare! Vi gick runt Naturum, turiststationen, stranden, kanjonen och däromkring. Om jag höll igång var jag någorlunda varm, men så fort jag stannade kröp kylan på. Att sitta på en sten och fika kändes olidligt kallt. Jag borde kanske ha haft ännu tjockare kläder.
Hösten i Abisko är fin men frågar man mig så föredrar jag ändå årstiden med middagssol- då är allt möjligt då mörkret inte sätter käppar i hjulet.
 
 
 
 
 
På köpet fick jag avsluta den jobbiga engelskspråkiga boken som jag nu läst i närmare ett halvårs tid. Så skönt!
Något norrsken lyckades vi inte bonga denna gång, så det får bli kvar till vidare planering. Efter närmare 700 km bilresa är vi nu tillbaka hemma, lagom till höststormen.
Tack Abisko, vi ses igen! Och ja, 50-årspresenten blev väldigt uppskattad!
Visa fler inlägg